Om livet ändå kunde beskrivas med Filmtitlar...
Med en Eternal sunshine of the spotless mind fantasi skyller jag på världen. Jag skyller på världen för att den är Irreversible. Jag skyller på världen för att den är Zozo och för att den någon gång kan komma att bli Brazil.
Och vad händer när världen är en enda stor The Hours tragedi? är det bara att hoppas på Le fabuleux destin d'Amelie Poulain eller ska man bara sluta ögonen och få ett Vanilla sky liv? Sanningen är att jag vill släppa taget, jag vill leva för stunden och ingenting annat. (Jag vill säga upp mig och leva ett Trainspotting liv. )
Och vad händer när världen är en enda stor The Hours tragedi? är det bara att hoppas på Le fabuleux destin d'Amelie Poulain eller ska man bara sluta ögonen och få ett Vanilla sky liv? Sanningen är att jag vill släppa taget, jag vill leva för stunden och ingenting annat. (Jag vill säga upp mig och leva ett Trainspotting liv. )
En galen tant med en stulen handväska.
för jag vill rädda hela världen, Nej. jag vill rädda mig själv från hela världen.
att jag nu bestämt mig för att bli klar med foto C kursen på en termin gör mig till en galen tant. en galen tant som ska ta fram den lånade kameran fastän hon har en en egen. en galen tant som inte vågar ta sin egna kamera just för att denna inte har blixt, just för att denna inte har ett större objektiv och just för att denna inte är skolans. (om jag ändå kunde låna skolans hasselbladskamera och leka riktig fotograf, du vet en såndär konstnärlig fotograf )
Och de senaste dagarna har mina hjärnceller gnuggat sönder varandra när dom vridit och vänt på sig så att jag kan få lite inspiration till fotograferingen. Men så har den här galna tanten Carla skapat ännu ett problem, för Nej nej hon kan inte vara problemfri alls. Vädret är kasst och lite grådaskigt vilket resulterar till grådaskiga kort som tanten inte vill ha. vädret är kallt, och när temperaturen sjunker och riktar all sin kraft mot minusgraderna vill tanten inte gå ut, för då vill hon ligga hemma & kolla på en film eller två (eller kanske trettiotusen ). Hon vill ha ditt och hon vill ha datt, precis som en riktig jävla tant!
att jag nu bestämt mig för att bli klar med foto C kursen på en termin gör mig till en galen tant. en galen tant som ska ta fram den lånade kameran fastän hon har en en egen. en galen tant som inte vågar ta sin egna kamera just för att denna inte har blixt, just för att denna inte har ett större objektiv och just för att denna inte är skolans. (om jag ändå kunde låna skolans hasselbladskamera och leka riktig fotograf, du vet en såndär konstnärlig fotograf )
Och de senaste dagarna har mina hjärnceller gnuggat sönder varandra när dom vridit och vänt på sig så att jag kan få lite inspiration till fotograferingen. Men så har den här galna tanten Carla skapat ännu ett problem, för Nej nej hon kan inte vara problemfri alls. Vädret är kasst och lite grådaskigt vilket resulterar till grådaskiga kort som tanten inte vill ha. vädret är kallt, och när temperaturen sjunker och riktar all sin kraft mot minusgraderna vill tanten inte gå ut, för då vill hon ligga hemma & kolla på en film eller två (eller kanske trettiotusen ). Hon vill ha ditt och hon vill ha datt, precis som en riktig jävla tant!
en blåtira i högra ögat och en skruvtand i käften.
börjar känna att det där med skönhetsoperationer börjar bli min grej. med metallskruvar istället för hål och med ett flertal operationer känner jag att jag kanske borde skaffa mig en liten etta med delad toalett inom sjukhusets väggar.
sanningen är att jag tycker synd om mig,
jo , jag tycker synd om mig så jävla mycket.
med en tång som vränger ögonlocket ut & in
med en borr som borrar igenom mitt tandkött
och med steriliseringsmedlet som svider som satan.
jag tycker helt enkelt synd om mig själv.
Och nu mitt i mina egoistiska tankar fick jag reda på att Enrique, han som är det närmaste jag kan kalla farfar, är så jävla olycklig över att sin fru dog. Han är så olycklig så självmordsförsöken har dykt upp i hans hjärna.
Han är så olycklig så han försökte gasa in sig i huset
Han är så olycklig så han försökte ta en överdos med piller
Han är så olycklig så han försökte hoppa ner från en bro.
Denna 78-åriga mannen som har samma karaktär som pappa hade, som är lika döv
(om inte mer ) som pappa var, som var som en far för pappa.
Han är så jävla olycklig så han vill dö.
Och där har vi svaret. Ja, man tappar all livslust när ens kärlek lämnar en och Nej man bryr sig inte om man har miljontals döttrar, söner och barnbarn. Man bryr sig helt enkelt inte för den personen som man älskade mest. Den personen som man skulle leva hela livet ut med. Just den personen fick cancer och dog. Just den personen fick bukspottkörtelsinflamation, blev skjuten eller helt enkelt somnade in.
Och här lever vi ett liv med skönhetsoperationer, stora livsfrågor och den ständiga pressen om man ska lyckas inom karriären. Varför i helvete är livet så?
sanningen är att jag tycker synd om mig,
jo , jag tycker synd om mig så jävla mycket.
med en tång som vränger ögonlocket ut & in
med en borr som borrar igenom mitt tandkött
och med steriliseringsmedlet som svider som satan.
jag tycker helt enkelt synd om mig själv.
Och nu mitt i mina egoistiska tankar fick jag reda på att Enrique, han som är det närmaste jag kan kalla farfar, är så jävla olycklig över att sin fru dog. Han är så olycklig så självmordsförsöken har dykt upp i hans hjärna.
Han är så olycklig så han försökte gasa in sig i huset
Han är så olycklig så han försökte ta en överdos med piller
Han är så olycklig så han försökte hoppa ner från en bro.
Denna 78-åriga mannen som har samma karaktär som pappa hade, som är lika döv
(om inte mer ) som pappa var, som var som en far för pappa.
Han är så jävla olycklig så han vill dö.
Och där har vi svaret. Ja, man tappar all livslust när ens kärlek lämnar en och Nej man bryr sig inte om man har miljontals döttrar, söner och barnbarn. Man bryr sig helt enkelt inte för den personen som man älskade mest. Den personen som man skulle leva hela livet ut med. Just den personen fick cancer och dog. Just den personen fick bukspottkörtelsinflamation, blev skjuten eller helt enkelt somnade in.
Och här lever vi ett liv med skönhetsoperationer, stora livsfrågor och den ständiga pressen om man ska lyckas inom karriären. Varför i helvete är livet så?