Alla förtjänar en tomtefar.

ett brädspel, två flaskor rött och fyra glada familjemedlemmar. 
familjemedlemmar som inte förstår varför jag inte kan vara glad på denna speciella helgdag. dömer jag dem? åh, nej.
anledningen kan vara väldigt simpel. jag har ingen julkänsla i kroppen. jag är inte på humör för att låtsas vara glad och le, eller så kan det helt enkelt vara för att saknaden är för stor. Jo, saknaden är för stor för jag vill ha honom hos mig.
Jag vill att han ska ge mig en kram och sedan skämta till det som han brukar (för oj vad detta huset har blivit tjejigt och tråkigt. nästan lite lamt de senaste åren. )
Jag vill veta hur det är att fira jul med sin pappa när man är en sjuttonårig tjej.

Och nu ska jag le ett stort falskt leende och öppna klapparna
för herregud, klockan är tolv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback